Så här känns det i mitt liv just nu.

blir jag bara så jäkla le på allt, sen känner man sig inte speciellt positiv till saker och ting när man får höra saker..

Folk kallar sig även vuxna, det märks knappt..

Ens egen intellektuell kapacitet, är det de som avgör en människas livskvalitet?

Att bli älskad är att bli sedd, och då tänkte jag inte på att observera eller bli betraktad, igenkänd eller studerad. Utan mer sedd i sitt eget ljus. Sedd med hjärtat, den blick som kommer från den vi älskar, detta ömhetensljus. Detta som lyfter oss uppåt och framåt, detta som ger oss en egen energi.

Man skulle kunna tänka att jag är en älskande människa ,en människa som älskar. Då är det lätt. Hela världen strålar. Soporna på gatan som angår helt enkelt inte mig just då och världens elände försiggår någon annanstans i världen, kanske känns det så när kroppen brinner efter en annan människa?

Men medans vi tror på kärleken så går dagarna. Då tror vi även att elden närs sig av sig själv, där vid en viss tidpunkt börjar vi ana att den inte brinner med samma kraft som förut. Bekymrad kasnke vi tittar på den andra människan och tänker ska inte du blåsa liv i glöden eller älskar du mig inte längre?

Kanske är det så att rädslan kommer först och vi smyger undan för den och kanske först då tittar vi efter det som en gång var? Den första känslan av att vara övergiven kommer smygande. Ja kanske är det först om natten när den andra sover och man kanske tänker att du ligger för långt bort eller är jag i huvudtaget med i dina tankar? Kan man då ligga ensam i en säng med en person och känna en skoningslös ensamhet krafsa på dörren?

Nu är det två personer som är oberoende av varandra som har sagt samma saker och undra om det blir så!? Är smått nyfiken själv faktiskt:)

Idag har jag träffat en riktigt bra person och har känt mig på topp och haft en tur dag så jag gick och köpte en trisslott och vann hela 50 kr:D haha vilken tur dag då;P Sen nu väntar jag på att linus ska komma hem så man får äta mat:D För det är väl höjdpunkten just idag att just jag vann 50kr:D

Linus åker radiobil *tralllallllaallllla*

Sitter och sjunger i min ensamhet...

Today har jag jobbat mitt extra pass, nämligen jätte kul när man inte är så snygg och smidig längre:P

Jag tror nämligen bestämt att Fääääster tesen och Fiiiiiister Malin kommer hit på tisdag, kanske dom vill vara mina försökskaniner på choklad muffinsarna jag inte har bakat förut?!
svärfar och "svärmor" fick vara försökskaniner till chile/lime muffinsarna samt mor och far:P

Nä nu kanske jag ska åka upp till mamma och pappa en sväng och hämta lite kläder eller ngt:P

tjolllllllaa hopp!

klarar jag av det?

Ibland önskar jag att du ändå förstod och tog mig på allvar när jag säger hur jag mår över saker och ting, allt är inte lätt och faktiskt så mår man kanske inte bra utav allt...

Och att man aksnke ber om saker för att försöka komma upp på fötter vore inte så svåra att uppnå tycker man. Men man ska inte begära för mycket tydligen. Det är inga JÄVLA hormoner som många tycks tro. Allt är inte så jävla lätt bara.

Rätt ofta önskar man att man hade gjort saker och ting annorlunda. Och just nu är den känslan rätt stark.

Hoppet är väl det sista som överger en.

Det är inte många bara få:)

"Le det får människor att undra vad du tänker på"

Var det en människa som sa till mig en gång och nu så börjar jag förstå vad den menade. Insikter i livet blir bara större och mer.

För vad hjälper det med att man skriker och är otrevlig med folk även om dom förtjänar det så finns det absolut ingen anledning, Absolut ingen!

Man kommer längre med ett skratt och ett trevligt bemötande.

Sen känner jag lite så här för människor som säger att alla ställen är förjävliga och att man inte får hjälpen man vill ha, men jag tror fortfarande på att alla beror på en SJÄLV inte kanske dom i den andra änden av telefonen, men sen är det inte alla utan även dom som sitter där kan vara förjävliga men samtidigt det hjälper en inte till att får fram det man vill om man skriker och lever om!

På måndag börjar allvaret, ska jobba hela sommaren och det ska bli det bästa på länge.

Blir bara mer och mer förvånad över att man mår bättre och bättre även fast vissa dagar vill man bara spotta på människor, de är bara att borsta av axeln och fortsätta framåt:) varför samla på sig det negativa folk kan ge en, iställe för att umgås med dom som faktiskt kan ge en något positivt?

Jag har det jag behöver i livet, trygghet,kärlek alltså ett bra liv!